Den optimala ideologin, era tankar

Ideologier, en av de mest själviska "uppfinningarna" mänskligheten någonsin skapat. Då det bara går ut på att alla skall tänka som just du (Ideologens skapare). Personligen tycker jag ideologier är idiotiska allihopa då man gör det för säg själv och sitt välbefinnande.
Det gynnar endast dem som tror på den ideologin.

Ex
Kapitalism är lite som djurens lag (Dem starkaste överlever)

Socialism är att alla skall dela på allt.

Kapitalism skapades av köpmän, fabriksägare på 1800talet ifall jag har rätt? Det betyder att dem redan var på "The Top of the food-chain". Så det är inte så underligt dem ville ha ett kapitalistiskt samhälle.

Samtidigt så ville arbetarna dela på allt eftersom dem inte hade något.

Själviskt, själviskt och åter själviskt.

Jag vet såklart att Ideologiers uppkomst är oundviklig men på vilket sätt skulle man kunna optimera en ideologi?

Skulle man kunna blanda allihopa som finns?
(Vi behöver dock inte så mycket konservatism^^)

Vi går mot ett globaliserat samhälle och behöver ett nytt tankesätt.

Så låt oss komma på den optimala ideologin, simpelt och bra som gynnar alla. Låt oss ändra ideologiernas sätt att vara (Själviska). Så att alla kan må bra av den :)

Mr. Thackeray myntade visserligen begreppet "kapitalism" i mitten av 1800-talet. Men den person som påstår att kapitalism uppkom först då är inte särskilt bevandrade i ekonomi eller handel. Jag skulle vilja påstå att kapitalism uppkom första gången ett byte skedde.

“Alla generaliseringar är falska, även denna.”

Jag ser att Tyr har konstruerat sina ideologiska idéer, som går ut på att man ska tänka lika som Tyr.

Är det kanske i stället så att det att människor tycker lika är orsaken till ideologierna, och inte konsekvensen?

Kommunism är den perfekta ideologin, tyvärr så kommer den aldrig kunna fungera, alltså är den inte perfekt egentligen, eftersom den inte fungerar i praktiken.

Joackes: Kommunism är absolut inte en perfekt ideologi. Det är en väldigt fin tanke. Men en usel ideologi. En ideologis värde bör baseras på två kriterier. Det första och absolut viktigaste är dess reella effekt, kommunism har ungefär 0 reell effekt. Den andra och något mindre viktiga utgångspunkten för värdering bör vara "spridning". Här är kommunism väldigt utspritt och den samlar många poäng i den kategorin, dock tappar den några poäng genom det faktum att den nu håller på och fasas ut ur världen med motiveringen "det är en fin tanke som inte fungerar i realiteten".

Kommunism är alltså inte en bra ideologi.

Det var ju det jag sa, att egentligen är det en perfekt ideologi. Men eftersom den inte skulle funka i praktiken alltså reell effekt så är den ju egentligen inte perfekt. Läs vad jag skriver :P

Tyr, ideologier är inte själviska; de må ha skapats med själviska avsikter, men själviska är de inte. En ideologi är en referensram för tankar - etiska, politiska och ekonomiska - som hör samman. Att blanda kapitalism med planekonomi är sällan funktionellt, med några få undantag.

Du har även grovt generaliserat de ekonomiska system som du nämner, att socialism är att "dela på allt" är falskt. Inte ens i kommunism ska allt delas. Enligt Marx själv i det Kommunistiska manifestet ska endast de som arbetar få mat på bordet.

Sedan kan vi utreda vilken ideologi som är best. Men det finns ingen, ingen är bättre än de andra på alla punkter. Det beror helt på vilken referensram man har, och vilka moraliska egenskaper man föredrar.

Först måste jag nämna att ingen ideologi är perfekt, och de värderingar som följer där med är inte absoluta. All form av extremism är av ondo. En förnuftig person skulle sannolikt kombinera en mängd olika ideologier för att på det ultimata sättet uppnå mänsklighetens utopi. Vilken självfallet varierar beroende på synsätt och värderingar.

Demokrati?
Vår historia visar oss att kapitalism - till viss grad - är en supplementär faktor för demokrati, dock inte en komplementär faktor. Givetvis är detta på grund av att ett samhälle utan privata aktörer leder till korruption. Således torde kapitalism vara att föredra. Ur ett rent ekonomiskt perspektiv bör även marknadsekonomi vara att föredra, av uppenbara anledningar. Således är det upp till var och ens moralkod att välja om vi ska ha inslag av planekonomi.

Var ska man dra gränsen för frihet?
Planekonomi kan användas för att skydda människor från sig själva, e.g Systembolaget. Fast frågan här är när ska vi dra den skyddande linjen? Vid droger? Vid dåliga matvanor? Vid sportande? Givetvis vill jag inte hindra människor från att göra val, jag håller till viss del med Sartre. Enligt hans existentialistiska lära skapar våra val vår essens, något som man givetvis bör sträva efter. Således bör det förnuftiga vara att dra den "begränsande" linjen där en individs val går ut över andra individer. Jag ska givetvis inte kunna välja att skjuta någon.

Vissa må tycka att jämlikhet är av högst fokus i ett politiskt system. Det betyder emellertid inte att baksidan av den allomfattande välfärdsstaten kan negligeras. Fast om man vill nå högsta möjliga jämlikhet bör man organisera samhället enligt Rawls teorier. Fast detta är ineffektivt ur ett ekonomiskt förhållningssätt; det ledet till minskade möjligheter för utveckling liksom även opinionsbildande struturer. Själv anser jag att en människa ska lönas efter hennes nytta, hennes förtjänst, och givetvis ska trägna studier löna sig. Annars kommer De "dygdiga" individerna förkasta samhällsformen.

Jag vill givetvis inte ha ett samhälle där människor svälte, men i övrigt bör inte särdeles många standardkrav skattefinansieras. Jag tycker således att man inte ska ha bostadssubventioner till människor som förvärvsarbetar, barnbidraget tycker jag kan tas bort, man kan göra nedskärningar när det gäller föräldraförsäkringen.

Detta är en kortfattad sammanfattning om min politiska uppfattning. Jag orkar inte skriva mer, och sannolikt kommer få att ens läsa första paragrafen.

Harald: De få undantag man där man kan bland kapitalism och planekonomi kan sammanfattas i samtliga värdens fungerande ekonomier. Det finns, vad jag vet, inte en enda utpräglad marknadsekonomi baserad på kapitalism i hela världen, alla är blandekonomier.

Om en ny nationalstat grundades idag och man tog en invånare från varje existerande stat och i den nya staten lät bli att beröra ämnet jämlikhet skulle det aldrig uppstå några konflikter kring begreppet och dess efterverkningar. Det är först när vi erkänner ett sådant problem som vi motsattsvis skapar samma problem.

Ändrat 2009-05-24 00:32 av Petter

Petter, givetvis har du rätt med ett syftningsfel. En blandekonomi är en blandning av planekonomi och marknadsekonomi. Den kan vara kapitalistisk och den kan vara socialistisk. Kapitalism innebär inte nödvändigtvis marknadsekonomi, en ekonomi med marknadseonomi med kapitalism kallas en privatkapitalistisk marknadsekonomi.

Kapitalistisk planekonomi stöter man sällan på. (Vilket jag syftade på ovan!) Ett exempel är dock Nazi-tyskland; men den enda anledningen till att den var funktionell var den dåvarande depressionen och kriget.

Det du säger med att alla fungerande ekonomier är, med få undantag, blandekonomier stämmer dock till fullo. All form av extremism är av ondo. En förnuftig person skulle kombinera många olika ideologier för att skapa det ultimata samhället. (Som jag skrev)

Harald: Att tala om en marknadsekonomi utan kapitalism är som att tala om Setrak utan superlativ. Det är meningslöst eftersom det då behandlar en nullitet. Marknadsekonomi kräver kapitalism och kapitalism kräver entreprenadskap. Något som förtrycks i en renodlad planekonomi.

I övrigt håller jag i princip med. Men eftersom trådens fråga var: Vilken är den bästa ideologin tänker jag här leverera ett svar.

Den, idag existerande, bästa ideologin är liberalkonservatism.

Petter, givetvis, jag kom in på lite för teoretisk ekonomi. Men min första poäng var att ideologier parar i hop fungerande system med varandra, inte kapitalism och planekonomi utan snarare kapitalism och marknadsekonomi.

Jag håller förövrigt med om att liberalkonservatismen är den bästa existerande i dag. Fast jag har även, som ni nog ser, smärre inslag av nyliberalism i mitt politiska tänkande.

Nyliberalism är inte helt fel, men jag tror att människor har för dålig moral för att klara sig utan ett relativt omfattande strukturellt statligt upplägg.

Vad är liberalkonservatism? Är inte det en väldigt stor motsägelse?

Inte lika motsägande som anarkokommunism.

Det är också motsägelsefullt.

Först frihet och sedan säga att hierarkier och klasser måste existera känns lite tvetydigt.

Konservatism handlar inte om klass. Det handlar om sans. Att vara konservativ i dess korrekta bemärkelse är att föredra förändring i sansad takt. Jag vill ha ett relativt liberalt samhälle som fasas in i ett tempo som människor kan behärska. För många förändringar för fort innebär kaos, att vara konservativ innebär istället att man genomför dessa förändringar i ett tempo som är rimligt.

Sen måste givetvis en stat finnas för att utföra det som människor inte kan och inte gör göra.

Det tempo som konservativa tycker är rimlig är ett steg framåt och två steg bakåt.

http://www.konservatism.se/

Jag får fortfarande inte den ide förklaringen att kunna gå ihop med liberalism. Om man vill vara någonstans i mitten av det borde man hitta på ett nytt ord, för jag tycker det är för motsägelsefullt.

Fredrik: "Alla generaliseringar är falska, även denna." Det du pratar om är reaktionära politiker, inte konservativa.

Alla jag hört snacka om konservatism känns lite som Fredrik beskriver för mig. Vad är det för fel på utveckling?

Om någon påstår att konservatism är bakåtsträvande så vet de inte vad konservatism innebär. Möjligt är att de förväxlar konservatism med politiska partier som i vissa ämnen säger sig vara konservativa. Men, om jag påstår att jag är leninst och sedan säger att jag hatar tillfälliga allianser så blir jag inte leninst, jag blir en som hittar på saker.

Man ska vara väldigt noga med att särskilja ideologi med påstådd ideologisk tillhörighet.

Ändrat 2009-05-24 23:57 av Petter

Konservatismen vill per definition bevara status quo medan den ideologi som är bakåtsträvande kallas reaktionär, vars motpol är revolutionär. Att vara revolutionär kan under vissa skeenden i historiens gång vara positiv, dock endast under kriser, krig, lågkonjunkturer etc.

Joackes, Utveckling är alltid bra. Det är dock ofta förnuftigast att vara något konservativ, reformerna bör ske i takt med att invånarna kan anpassa sig till dem. Samhället är till för invånarna, inte tvärtom.

Bara för att man är för utveckling behöver det inte betyda att man är för att det ska gå för snabbt. Men om det sker en utveckling så vill oftast samhället det eftersom det är samhället som utvecklar sig själv. Alltså anpassar det sig själv medan det utvecklas.

Om samhället vill ha en andningspaus så blir det så.

Ändrat 2009-05-25 22:58 av Joackes